Svenska

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.<br/><br/>I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.<br/><br/>Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.<br/><br/>Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.<br/><br/>OM FÖRFATTARNA<br/>Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.<br/><br/>FÖRFATTARNA OM BOKEN<br/>Det svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).<br/><br/>Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.<br/><br/>Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.<br/><br/>Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.<br/><br/>Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.<br/><br/>I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.<br/><br/><br/><br/>SAGT OM BOKEN <br/><br/>»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet <br/><br/>» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ <br/><br/>»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark) <br/><br/>» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten <br/><br/>»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl <br/><br/>»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet <br/><br/>»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad

<b>Andrev Waldens bästa texter.</b><br/><br/>Andrev Walden tilldelades Augustpriset 2023 för sin romandebut <i>Jävla karlar</i> men hans säregna språk är äldre än så. Som krönikör och essäist har han nominerats till Stora Journalistpriset för sin stilistik och sina oväntade perspektiv på det mänskliga tillståndet. Här samlar han sina bästa texter från Dagens Nyheter åren 2019-2023 i en volym som rymmer allt från den dova klangen av en tiokrona i dammsugaren till den förbjudna drömmen om att hitta ett lik. Och en ovanligt arg gubbe.<br/><br/>ANDREV WALDEN är journalist och illustratör, och arbetar idag som skribent på Dagens Nyheter och driver podden Helvetet med Parisa Amiri. 2018 släpptes hans bokdebut, krönikesamlingen <i>Ditt lilla mörker i ljuset</i>.<br/><br/><i>"Andrev Walden är en unik röst i den svenska litteraturen."</i> DN <br/><br/><i>"Andrev Walden är en briljant stilist, som behandlar valfritt ämne med essäistens skärpa parat med den drivne kåsörens sinne för oväntade vändningar."</i> Jönköpings-Posten <br/><br/><i>"Det är spänstigt och vitalt, och välskrivet, briljant helt enkelt." </i>BTJ

Det här är en bok om de ärvda svaren i våra liv och vad de gör med oss. Gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar som håller oss fast när allt vi vill är att röra oss. Här riktar Ida Hult sin skarpa etnologiska blick mot den ordinära världens organisationer och det som sker i vardagen p. jobbet. Luddiga visioner, tvättade budskap och jargong som får oss att checka ut mentalt och slå på autopiloten. Allt det där vi fyller våra dagar med utan att det tar oss närmare det vi egentligen vill ha.<br/><br/><i>Ärvda svar </i>är en både rasande och rolig uppgörelse med evighetsåttan vi springer runt i. Vad kan vi göra för att tänja tanken och väcka lusten att utmana business as usual?<br/><br/>Ida Hult visar hur vi kan få syn på de ärvda svaren och utforska en annan, mer speciell värld. En där vi låter den önskade framtiden styra våra steg.

I <i>Konservatismer. En antologi om den politiska konservatismens nyanser</i> samlar redaktörerna Tony Gunnarsson och Hugo Fiévet över tjugo svenska författare ur olika fack som i sina essäer tolkar konservatismens olika gestaltningar. <br/><br/>Konservatismen utgörs, likt de flesta politiska rörelser, av en mängd olika tankeriktningar vilka inte sällan tycks stå i kontrast till varandra. Ändå finns i bakgrunden en gemensam grunduppfattning om världen. <br/><br/>I de olika essäerna avhandlas såväl konservatismens historia som dess politiska riktningar, och andra aspekter av samhällslivet där konservatismen gör tydliga avtryck, jämte den konservativa rörelsens olika facetteringar i världen i övrigt. Här berörs bland annat kulturkonservatism, liberalkonservatism, socialkonservatism, religiös konservatism, kalla krigets konservativa rörelse och radikalkonservatism men såklart också många andra aspekter. <br/><br/>Tony Gunnarsson (red.) är statsvetare och skribent &amp; Hugo Fiévet (red.) är historiker och skribent.

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:<br/><br/>Varför startade kriget?<br/><br/>Vad handlar det om?<br/><br/>Vad säger folkrätten?<br/><br/>Hur kommer kriget att sluta? <br/><br/>Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.<br/><br/><br/><br/>Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter. <br/><br/><br/><br/>OLA TUNANDER:<br/>»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".<br/><br/>Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet. <br/><br/>När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

<b>"utgör ett viktigt bidrag till förståelsen av de hot Sverige står inför i dagens försämrade säkerhetsläge. Helhetsbetyg: 5." - BTJ, Bibliotekstjänst</b><br/><br/><br/><br/>Det finns en skuggvärld där krig sedan länge utkämpas med mer än soldater. Hur hänger en präst i Västerås ihop med bolaget som bygger Putins kärnvapen? Vad är kopplingen mellan tidningen Nya tider och Wagnergruppens avlidne ledare Jevgenij Prigozjin? Och varför har ryska staten köpt fler och fler fastigheter vid strategiska knutpunkter runt om i Sverige? <br/><br/>Från desinformationsnätverk, infiltration och skapande av frontorganisationer, till sabotageaktioner och systematiskt utnyttjande av inhemska konflikter för att så splittring, visar <b>Patrik Oksanen</b> i <i>Rysslands hemliga krig mot Sverige </i>att morgondagens strid redan är här. <br/><br/>Boken är en unik kartläggning av Kremls osynliga grepp om vårt medvetande. Hur förbereder vi oss för framtiden när fienden redan etablerat sig på vår bakgård?

När professionella inom socialtjänsten, vården och andra välfärdssektorer kränker och förödmjukar andra, är det svårt att förstå varför. Hur kan professionella förlöjliga, skälla ut, ignorera och misstro andra? De är ju utbildade och anställda för att hjälpa, så det borde inte kunna ske. Men moralisk stress, omsorgströtthet och vanmakt kan leda till förråelse. <br/><br/>Dorthe Birkmoses bok handlar om när goda människor handlar ont och vad som kan vara orsaken till dessa handlingar. Hon använder ordet förråelse, när hon beskriver de processer som sker när professionella för att skydda sig själva distanserar sig från de barn, vuxna och närstående vars problem de har att hantera och lösa. <em>När goda människor handlar ont</em> är stundtals besk och manar till självrannsakan, men hon skriver också om lösningar och visar att även svåra problem som förråade kulturer går att komma till rätta med. <br/><br/>Första utgåvan av <em>När goda människor handlar ont</em> utkom 2013 i Dorthe Birkmoses hemland Danmark. Boken skapade stor debatt då den tog upp tabubelagda frågor som många professionella reflekterat över men sällan pratat högt om. I den nya utgåvan, som nu kommer på svenska, har hon uppdaterat innehållet och vidgat perspektivet genom att hämta exempel på förråelse inom även den svenska välfärden. Boken inleds med ett förord av psykologen Bo Hejlskov Elv&eacute;n. <br/><br/><strong>Dorthe Birkmose</strong>är dansk psykolog, författare och en flitigt anlitad föreläsare. Hennes bok <em>När goda människorhandlar ont </em>är förutom i Danmark och Sverige även utgiven i Norge. <h3>Sagt om boken:</h3> <br/><br/>"Författaren pekar på en rad perspektiv, bland annat att det onda finns i det goda arbetet eller att förråelse är en strategi att hantera vanmakt, empatitrötthet och stress. Hon ställer frågan varför vi inte förhindrar kränkningar men ger också förslag på hur problemen löses. Boken <em>När goda människor handlar ont</em> har alltså ett mycket angeläget budskap, illustrerat med fallbeskrivningar som ger liv åt förråelsens konsekvenser."<br/><strong>Lektör Jack Lukkerz, BTJ-häftet nr 10, 2025</strong>